Är 'decoupling' en myt?

De senaste veckorna har konsumtion debatterats livligt. Den ursprungliga debatten som startade för flera decennier sedan har handlat om att nå hållbar utveckling genom minskad konsumtion eller ökad konsumtion. På senare tid pratar men om detta i termer av 'decoupling' vilket på svenska bäst översätts till frikoppling. Tanken från vissa konsumtionsentusiaster är att ekonomin kommer att kunna växa utan att materialåtgång och miljöskadande effekter behöver växa, snarare tvärt om. Det är detta som menas med frikoppling; ekonomin och miljöbelastningen går inte hand i hand utan går skilda vägar. Detta antagande bygger på att tekniken gör vårt samhälle mer effektivt, att vi konsumerar tjänster i högre usträckning och varor i lägre utsträckning samt att reningsprocesser också blir mer effektiva. Ekonomisk tillväxt behöver alltså inte innebära ökad miljöbelastning. Optimisterna menar att ekonomisk tillväxt leder till minskad miljöbelastning. Om det stämmer vore det väldigt bra för oss alla, eller hur.

För några år sedan visade Stefan Edman på ett tydligt sätt hur denna relation ser ut. För att man ska kunna tala om verklig frikoppling måste miljöbelasningen och materialåtgången stanna och idealt minska samtidigt som ekonomin ökar. Man kan också tala om frikoppling i relativa termer vilket innebär att ekonomin ökar mer än materialåtgången och miljöbelastningen. Så här långt verkar det som att det första, en absolut frikoppling, inte är möjlig medan det andra, den relativa frikopplingen kan vara möjlig. Är det senare då något att vara glad över? Vad vi eftersträvar är att vi ska göra åt mindre av jordens resurser så att ekosystemen kan återhämta sig, så att cirkulationen av skadliga tungmetaller minskar, så att artificiella kemiska substanser inte kommer ut i ekosystemen och att den globala uppvärmningen stannar av. Absolut frikoppling gör detta möjligt. Relativ frikoppling som vi ser vissa tendenser på nu har inte den effekten.

Vad vi faktist ser är att ekonomin både lokalt och globalt ökar och med denna ökar materialåtgången, utsläppen och den globala uppvärmningen. Den relativa frikopplingen innebär visserligen att ekonomin ökar snabbare än miljöbelastningen men miljöbelastningen är högre än den någonsin har varit för att den också fortsätter att öka. Dessutom, inom vissa områden, ganska kraftigt.

Alla som känner till termodynamikens andra huvudsats, även kallad entropilagen, vet att inga förändrar i universum är möjliga utan att det sker en åtgång av energi eller en degradering av energins förmåga att utföra arbete. Även om vi enbart skulle bli ett tjänstesamhälle som huvudsakligen erbjuder digitala tjänster kommer vi aldrig undan att tekniken, både den vi använder för att få del av tjänsterna och den som används för att producera energi, är miljöbelastande vilket även energin och energiproduktionen i något avseende är. Det är mycket lite som talar för att förnyelsebara energiformer är helt fria från miljöbelastning. Vattenkraft är ett exempel på starkt miljöpåverkande energiproduktion. Vår planet kommer med andra ord att få betala även om vi enbart konsumerar digitala tjänster.

Tanken på att vi enbart skulle kunna konsumera digitala tjänster är ganska löjlig eftersom vi behöver bostäder, kläder och mat. Allt detta förutsätter materialåtgång som är miljöbelastande. I den bästa tänkbara framtiden kanske vi kan uppnå en ganska neutral miljöbelastning för vår matproduktion men övriga produkter som vi ständigt behöver kommer att vara miljöbelastande eftersom vi inte i all framtid kan återanvända allt utan bara en betydande andel.

Kontentan är att vi inte kan få ökad konsumtion och minskad miljöbelastning samtidigt. Med ökad konsumtion kan vi i bästa fall få en avstannande miljöbelastning men i nuläget behöver vi en minskning. Det bästa vi kan göra är att konsumera sådant som har lång hållbarhet, som dessutom är lätt att återvinna/återanvända och vara beredda att betala dyrt för det. Att betala billigt för sådant som har kort hållbarhet leder enbart till ökad miljöbelastning. Det finns ingen annan riktning.

Hållbar livsstil, i termer av decopling och konsumtion, är av nödvändighet en livvstil som baseras på konsumtion av dyra och hållbara produkter. Detta är fallet oavsett om vi eftersträvar en ökad ekonomisk tillväxt eller en avstannande ekonomisk tillväxt.

Om du är av en annan åsikt får du gärna dela med dig av dina argument och beräkningar.

Andra inlägg

• Hållbart mode och dess roll för hållbar livsstil
• Vad händer med klimatet och vilka är effekterna?
• Att tänka på miljön som företagare
• Växtbaserad livsstil
• Arbetet utgör en stor del av livsstilen
• Ökad grad av självhushållning
• Är plastpåsen död?
• Wildhood foundation
• Fotosyntes och solenergi
• Snygga upp i trädgården