Blogg

Hur billiga kan kläder bli?

25 Aug 2019

Jag har i ett tidiare inlägg ställt frågan varför GOTS är så dyrt och i samma inlägg ställt frågan hur vi kan förvänta oss att kläder ska vara billiga. I detta inlägg ska jag ta upp tråden kring hur billiga kläder rimligtvis kan vara och varför.

Som de flesta vet designas kläder i Europa, inklusive Sverige i många fall, och tillverkas i Asien. Trots att råvaran, som ofta är bomull, kommer från Asien och plaggen tillverkas i Asien marknadsförs kläderna med det varumärke som står för kostnaderna.

De flesta vet också att HM tillverkar slit-och-släng-kläder som redan efter första tvätten inte längre håller formen (i värsta fall). Det finns faktiskt kläder från HM som går att ha en hel säsong.

Orsaken till att vissa kläder är billiga

Min första fråga att ta upp är därför vad det är som utmärker ett plagg som blir obrukbart efter några tvättar:

• De är tillverkade av kortfibriga bomullsfibrer som inte håller ihop särskilt bra.
• Kortfibrig bomull är odlad med mycket konstgödsel, mycket bekämpningsmedel och mycket vatten för att den ska växa snabbt. Detta kräver ett energislukande jordbruk som huvudsakligen drivs av olja.
• Tygerna är tillverkade i fattiga länder i Asien vilket, tack vare låga löner, gör det billigt.
• Kläderna är sydda i Asien vilket, tack vare låga löner, gör dem billiga.
• Arbetarna tvingas jobba under svåra förhållanden och under många timmar utan paus vilket helt naturligt även får den duktigaste att göra misstag. Kvalitén blir lidande.

Fortsätt läs →

De mänskliga begränsningarna som hindrar oss från att agera

6 Aug 2019

Många frågar sig varför vi är så oförmögna att förändra vår livsstituation trots att vi har mängder av fakta som tyder på att vi håller på att förstör vår värld och därmed våra barns och barnbarns framtid. Det finns några enkla förklaringar som i sig kan innebära stora hinder. Jag ska gå igenom dessa brister i den mänskliga naturen som är ett lika stort problem som det vi kommer att drabbas av.

1. Den mänskliga perceptionen

Människans perception är bra för att detektera sådant som är medelstort men mindre bra på saker som är riktigt små eller riktigt stora. Vi kan inte se atomer vilket innebär att det som sker på en mikroskopisk nivå helt passerar oss. Det vi inte kan ta in via våra sinnen har vi svårt att ta in över huvud taget och därmed tänka kring det. Saker som är så stora som planeter är för stora för att vi ska se dem som ting. Vi bor på den här planeten men vi går ändå inte omkring och tänker på att vi är på en planet och det som händer planeten förr eller senare händer oss alla. Saker som är stora som planeter passerar oss och vi klarar inte av att tänka kring det.

Vi kan med vår perception uppfatta förändring men inte förändringar som är för snabba eller för långsamma. Det som sker på en molekylär nivå är ofta för snabba förändringar för oss. Att kvävedioxid förvandlas till ozon kan vi inte uppfatta med våra sinnen men ozonets effekter kan vi uppfatta då det ger oss irriterade slämhinnor i ögon och luftvägar. Långsamma förändringar som kontinentalplattors rörelse eller klimatförändringar kan vi inte uppfatta förrän förändringen är så kraftfull att den inte går att missa.

Fortsätt läs →

Det är dags att plastbanta på riktigt

23 Jun 2019

I ett tidigare inlägg ondgjorde jag mig över att min favoritjos förpackades i plastflaska istället för i pappersförpackning. Nu får jag erkänna för mig själv och andra att jag inte har gjort så smarta val för egen del. Jag dricker ofta vatten ur en plastflaska som jag bär med mig. För det mesta ligger flaskan i min ryggsäck men det är inte ovanligt att den står på ett bord framför mig eller är i min hand. Det är bra att dricka mycket vatten så jag ser till att ha den nära till hands.

Problemet, som man kan läsa om i mitt föregående inlägg, är att vattenflaskor avger mikroplaster. När jag dricker ur en vattenflaska av plast får jag alltså i mig plastet och det tas upp av kroppen för att absorberas av vävnader och organ. Jag tycker att det är illa nog för en man i min ålder. Täck på alla barn som dricker ur flaskor av plast och blir fyllda av mikroplast. Hur ska deras liv se ut som vuxna.

Fortsätt läs →

Vi får allt större miljö- och hälsoproblem med plast

21 Jun 2019

I nyheterna har det under juni månad tagits upp ett flertal problem som följer av vår plastkonsumtion. Vi kan identifiera problemen både som livsstilsrelaterade och som skadliga effekter. Jag ska i detta inlägg ge en översikt av läget idag för dessa båda aspekter.

Vi ökar vår plastanvändning

I ett pressmeddelande från Naturvårdsverket (19/6) framgår det att användningen av plast i Sverige har ökat de senaste åren. Från år 2010 till år 2017 har den totala mängden plast vi använder ökat med 300 000 ton och det motsvarar en ökning på ca 30 kilo plast per person och år.

Ökningen, från 900 000 ton plast till 1 300 000 ton, motsvarar ungefär 40 procent vilket får anses vara en anmärkningsvärt stor ökning med tanke på hur mycket plastens negativa effekter har diskuterats. Trenden att plastbanta som har pågått några år har inte haft någon märkbar effekt i det stora hela. Medan vissa kanske minskar sin plastanvändning ökar den stora majoriteten sin.

Från Naturvårdsverkets kartläggning kan man se att antalet förpackningar av plast ökar därför att fler produkter plastas in, som inte tidigare var inplastade, plus att vi köper fler produkter som är inplastade. En annan sida av plastökningen vilar på industrin som har stora volymer plast i sina embalage. Ansvaret bakom den ökade användningen av plast ligger på hela samhället och inte enbart den enskilde konsumenten.

Effekterna av den ökade plastanvädningen är (1) att mer plast går till förbränning vilket leder till ökade utsläpp av koldioxid, (2) mer plast hamnar i naturen vilket leder till skadliga effekter på miljön och (3) mer plast är inbakad i produkter som gör det närmast omöjligt att separera ut plasten för att återvinna eller återanvända den.

Fortsätt läs →

Mässlingen - vaccinera eller inte vaccinera

15 Jun 2019

Med anledning av utbrottet av mässlingen i USA, som har pågott i över ett halvår, tänker jag skriva några rader om värdet av att vaccinera barn (och vuxna). Det är i skrivande stund över 1000 smittade varav den stora andelen bor i New York. Innan någon tar det jag skriver på för stort allvar börjar jag med att slå fast att jag inte är läkare. Jag uttalar mig inte om de medicinska effekterna utan möjligtvis om bristen på effekter. Jag försöker inte övertyga någon om att välja det ena eller andra utan vill bara sätta diskussionen i ett perspektiv. Bedöm själv.

Utgångspunkten är hur allvarlig sjukdomen mässlingen är. Det är svårt att slå fast då vi har haft frivillig men omfattande vaccinering under många decennier i Sverige. Vårt land är ändå världsbäst på att föra offentlig dokumentation av vad som händer under ett år. Statistiska Centralbyrån (SCB) har statistik på hur människor dog före mässlingsvaccin fanns tillgänlig för allmänheten. Det finns inte statistik för varje år så man får ta det som ligger närmast. År 1961 är det år då det finns omfattande underlag över dödsorsaker i absoluta tal.

Vaccin infördes 1971 då man erbjöd en dos de första åren i livet. Från och med 1982 erbjuds två doser. En vid 18 månaders ålder och en vid 6-8 års ålder. Man kan tydligt se i Folkhälsomyndighetens statistik att antalet som smittades i mässlingen minskade efter 1982 till att så småningom landa på (strax över) noll. Det rör sig om några tiotal smittade per år och då har de huvudsakligen smittats utomlands.

När man diskuterar antalet dödsfall som orsakats av mässlingen får man veta hur dödlig sjukdomen är. De som dog av mässlingen år 1961 kan ha dött av fler orsaker än mässlingen (t.ex. svagt hjärta eller dålig hygien). Statistiken säger inget om flera samverkande faktorer utan om den antagna huvudorsaken.

Det finns de som menar att vaccinet i sig är farligt. Så kan det vara även om ingen känd forskning styrker detta. När man tittar på statistiken från 1961 får man de mest sannolika svar där vaccin varken hjälper eller stjälper.

Enligt Folhälsomyndighetens statistik insjuknade ungefär 24 000 individer i Sverige i mässlingen år 1961. Enligt SCB dog 2 individer där mässlingen ansågs vara dödsorsaken. En av dessa var ett år och en var tre år.

Man kan läsa i wikipedia och andra källor att risken att avlida normalt är 0,2 procent. Den statistiken måste inbegripa sjuka barn i länder där undernäring är hög och hygienen är låg. I dessa regioner skulle barnen kunna dö av en lång rad andra sjukdomar som vi i Sverige inte dör av. År 1961 när två av 24 000 insjuknade avled var den faktiska andelen 0,008 procent.

Om jag skulle påstå att endast en av 12 000 som kör för fort åker fast för fortkörning skulle du tänka: "Oj vad lite. Det finns ju nästan ingen risk att jag, de gånger jag åker för fort, ska åka fast." Alltså kan man fortsätta att åka för fort.

Är det då någon som tänker: Oj, en av 12 000 som smittas av mässlingen dör. Det är ju stor risk att just jag eller mitt barn dör?

Jag tycker att man ska sätta dessa två dödsfall i perspektiv.

År 1961 dog många tusen svenskar. Här följer några exempel på orsaker och hur många som dog av dessa orsaker 1961:

• Motorfordonsolyckor, 1145 (126 var under 15 år)
• Diabetes, 1085
• Psykiska sjukdomar, 250
• Influensa, 98
• Skrumplever, 449
• Mord och dråp, 39
• Skador genom yttre våld och förgiftning, 4704
• Sjukdomar i andningsorganen, 3686
• Mässlingen, 2 (av ungefär 24 000 sjukdomsfall)

Som ytterligare en  jämförelse dör fler genom mord och dråp idag (108 år 2018) än 1961. Som om detta inte är nog, de senaste 20 åren har i genomsnitt fyra till fem barn mördats per år. Vuxnas våld mot barn är dubbelt så dödligt i år som mässlingen var 1961. Vår hälsa, livslängd och sjukvård är med största sannolikhet bättre nu än 1961 vilket innebär att vi möjligvis skulle ha färre dödsfall idag än för 60 år sedan om vi inte hade vaccin idag heller.

Av de två dödsfall som rapporterades 1961 var ett barn i ettårsåldern. Det betyder, kan man anta, att med nutidens vaccinerinsprogram skulle vi ändå inte kunna garantera att barn under 18 månader inte insjuknar. Svaret är att eftersom nästan inga är sjuka tack vare vaccineringen blir inte heller barn under 18 månader smittade.

Om nu dödsrisken av mässling i Sverige är försvinnande liten är det ett svagt argument att bekosta massvaccinering när effekten är närmast minimal. Nästa argument är då att det finns följdsjukdomar som lunginflammation och hjärninflammation. Från ett större sjukdomsutbrott i Frankrike 2008 till 2011 fick 0.5 procent av de som smittades hjärninflammation, d.v.s. fem av 1000. Av de som får hjärninflammation globalt dör ca 3.5 procent. Dödsrisken är sannolikt lägre i Sverige. Det betyder att mindre än två på 10 000 som får mässlingen riskerar att dö av följdsjukdomen hjärninflammation.

Sannolikheten att träffas av blixten under ett 80-årigt liv är 1 på 10 000. Att först bli smittad av mässlingviruset, bli sjuk i mässling, därefter få hjärninflammation som följdsjukdom och slutligen att dö av hjärninflammation ligger ungefär på samma nivå. Detta gäller dock bara dem som har insjuknat i mässlingen först. Det är alltså 0.1 promille som riskerar att bli träffade av blixten under sin livstid som kan jämföras med 0.08 promille som dog av mässlingen år 1961 och 0.17 promille som dör av hjärninflammation globalet efter att först ha haft mässlingen, och sannolikt lägre än så i Sverige.

En uppskattning från de smittade i USA, i slutet av maj, är att 10 procent blev smittade trots att de hade vaccinerat sig. Det ligger i linje med den officiella statistiken. Fem till tio procent av dem som har vaccinerats en gång kan bli smittade. De som har vaccinerats två gånger löper mindre risk för smitta, fem procent eller färre blir smittade.

Efter denna genomgång har jag två kommentarer.

1. Är dödsfall och hjärninflammation av så få en reall orsak till massvaccinering? Svaret är närmast enbart av ekonomisk relevans. Vi har å ena sidan en kostnad för vaccinering för att slippa mässlingen och å andra sidan en kostnad för vård om vi skulle ha tusentals sjuka varje år. Vilken kostnad är störst? Det finns också en ekonomisk vinst. De företag som tillverkar vaccin tjänar miljarder på att sälja vaccin globalt. Trots att vaccin finns är det inte tillgängligt i fattiga länder där det behövs som bäst.

2. Är mässlingen ett samhällsproblem? Tusentals människor dog 1961 i trafikolyckor och som en följd av våld och förgiftning. Det var möjligtvis ett samhällsproblem. Vi människor kan både avsiktligt och oavsiktligt vara brutala mot varandra. Vore det inte bättre att satsa resurser på att minska dödligheten genom olyckor och våld? Det dör alltså i genomsnitt fyra barn om året till följd av mord. Det är fler än det antal barn som dog av mässligen 1961. Finns det någon anledning att anse att död genom mässlingen är värre än död genom mord?

Du kanske inte tycker att det är fruktbart att göra jämförelser av ovan slag. Jag tycker att det är viktigt att sätta saker i perspektiv. Vad krävs för att vi ska få noll döda i trafiken? Vad krävs för att vi ska få noll misshandlade i hemmen? En del av dessa som misshandlas i hemmen dör till följd av sina skadar.

Kan mässlingen vara relaterad till livsstil? Ja på nationell nivå, på klassnivå och på personlig nivå. På nationell nivå har fattigare länder svårare att hantera sjukdomar som mässlingen både förebyggande och i form av behandling av sjuka. I vissa länder där den generella standarden är ganska god kan ändå de som tillhör den lägsta samhällsklassen vara sämre rustade därför att de inte har råd med rent vatten, nyttig och allsidig mat samt sjukvård. På ett personlig plan handlar det om att ha en god allmänhälsa. De enskilda individer som försummar sin eller sina barns hälsa är i riskzonen.

Hållbar livsstil är för mig att leva på ett sådant sätt att man har en i grunden god hälsa och ett bra immunförsvar. Detta är det bästa skyddet vi kan ha mot sjukdomar. Precis som med vaccin är god allmänhälsa förebyggande. God allmänhälsa är dock billigare. Här kan vi prata om ekonomisk hållbarhet.

Nu har jag sagt mitt. Vad vill du säga i frågan?

Välgörande massage

4 Jun 2019

Jag var fortfarande tonåring när jag började få och ge massage. Däribland fotmassage. När man väl har börjat med massage vänjer sig kroppen vid en viss nivå av serotonin, endorfin och oxytocin och man blir liksom beroende. Vid massage utsöndras endorfin som har en smärtstillande effekt och oxytocin som har en avslappnande effekt. Vid regelbunden massage höjs nivåerna av serotonin i kroppen. När man väl har upplevt den känslan, av både kortvariga och långvariga ökningar av ämnen som ger välbefinnande i kroppen, vill man återuppleva den.

Sedan tonåren har massage varit ett sätt att vårda mina nära relationer och hantera både kortvarig och långvarig stress. Massage, genom utsöndrandet av oxytocin, har en stressreducerande effekt.

När kroppen inte mår bra händer ett flertal saker som förhindrar cirkulationen av blod och andra ämnen. Att musklerna blir hårda skapar stelhet, smärta och försämrad blocirkulation. Massage mjukar upp och förbättrar cirkulationen.

Det finns flera olika sorters massage. Förutom klassisk svensk massage finns bindvävsmassage, yogamassage, thaimassage, shiatsumassage, lymfmassage och taktil massage. Min sambo har gått kurser i både klassisk massage och asiatiska varianter. Jag märker att hon blir bättre och att effekterna är mer välgörande. Nu vill jag också gå en massageutbildning. Jag har hittat en intensivkurs på Gran Canaria i klassisk massage för husbehov men man kan med samma utbildning bli professionell massör. Det verkar vara en idealisk plats med tanke på att värme också bidrar till att kroppen utsöndrar serotonin och oxytocin. Man blir alltså ännu mer avslappnad.

Jag har några favoriter när det gäller sätt att utföra massage. De är ganska olika i hur de upplevs men ger i grunden liknande effekt.

Fortsätt läs →

Ett av de stora miljöproblemen runt storstadsregionerna

30 May 2019

Jag har bott i centrala Göteborg ett antal år. Några år har jag bott väldigt nära en av de mest trafikerade lederna. Förutom buller från motorvägen märker man en sak till. Balkongräcket, fönsterbläcken och de vita väggarna inomhus får svartgrå missfärgningar. Är det sot? Om man känner på det känns det mer som olja.

När jag pratar med andra om det säger det att de inte bryr sig. Konstintresserad som jag är tar jag upp det med ägarna av konstgallerierna. Jag vill ju inte att oljemålningar ska bli förstörda av missfärgningar. Det är bara att vänja sig, säger de. Man kan tvätta bort missfärgningarna med ljummet vatten och såpa/diskmedel.

Jag känner mig inte nöjd med dessa svar och börjar istället att ta reda på vad det svargrå är för något och om det är ett miljöproblem av något slag. Till slut hittar jag en del källor och det visar sig vara ett miljöproblem som är värre än man kan tro.

Historiskt har vi erfarit en rad miljöproblem som vi i vissa fall har kunnat hantera. För den pessimistiskt lagda kan jag ta några exempel.

• Övergödning i sjöar och hav har hanterats framgångsrikt.
• Sopberg som läcker till det kringliggande ekosystemet har hanterats framgångsrikt.
• Hål i ozonskiktet hanterades väldigt fort i slutet på 1980-talet även om det inte är helt utan problem idag.
• Hormonstörande ämnen hanteras hela tiden med viss framgång genom förbud.
• Bekämpningsmedel som DDT har förbjudits i stora delar av världen men finns kvar i vissa delar.

Forskarsamhället och lagstiftare reagerar tämligten snabbt när det finns entydiga bevis och gärna alternativ att välja istället. Utsläpp av växthusgaser hanteras hela tiden även om framgången har uteblivit. Huvudkällan till utsläpp av växthusgaser är transporter i form av bilar, bussar, lastbilar, båtar och flygplan. Dessa källor bidrar också till andra miljöproblem som utsläpp av sot och kvävedioxider som kan omvandlas till marknära ozon. Om våra bilar kan drivas av batterier och elmotorer slipper vi merparten av dessa problem. Bilar, så som de är konstruerade idag, orsakar dock ytterligare ett stort problem som vi sällan pratar om: gummidamm.

Fortsätt läs →

Mindfulness och hållbar vardag

27 Apr 2019

När man har en blogg om hållbar livsstil blir man lätt ifrågasatt om man själv lever hållbart. En fråga som dyker upp då och då är om jag lever ett hållbart liv när jag jobbar så mycket som jag gör. Det finns två infallsvinklar på detta. En är att dygnet har ett begränsat antal timmar. Att jobba mycket gör att man inte kan göra sig tillgänglig för andra. Det betyder inte att man själv lever ohållbart. En annan infallsvinkel är hur betyngande arbetet känns. Om det inte känns betyngande och stressande att jobba mycket så är det subjektivt inte ohållbart.

Som jag ser det finns det sätt att hantera mycket arbete sett ur båda dessa infallsvinklar. Om jag kan arbeta så fokuserat att jag får gjort mer på den begränsade tid dygnet erbjuder, d.v.s. arbeta effektivt, kan jag tillåta mig att vila med jämna mellanrum. Att göra mycket riskerar alltid att slå på en känsla av stress för att man inte hinner klart. Det kan avhjälpas genom att reducera stressen. Mindfulness och/eller meditation är välkända sätt att minska känslan av stress och öka förmågan att fokusera.

Jag använder mig av en hemmasnickrad version av mindfulness så jag är inte rätt person att lära ut till andra men det finns de som erbjuder kurser. Det finns kurser i mindfulness i Stockholm för er som bor i den regionen och det finns kurser i mindfulness i sydvästra Sverige för er som bor i den regionen. Fenomenet är så spritt att det finns alternativ i alla delar av landet.

Fortsätt läs →

En inflytelserik ung svensk tjej

18 Apr 2019

Greta Thunberg har fått mycket uppmärksamhet de senaste månaderna. Nyligen blev hon omskriven för att hon hade fått träffa Påven. Hon blir hela tiden omskriven när hon utför en klimataktion. Tyvärr finns det även de, vuxna naturligtvis, som uttrycker sitt ogillande kring Gretas aktioner. Vissa av dessa uttalanden är rent genanta. Att vuxna kan sjunka så lågt.

Det som är på tapeten kring Thunberg just nu är att hon har kommit med på årets lista över de 100 mest inflytelserika personerna i världen enligt Time Magazine. En sådan lista publiceras varje år. Greta är 16 år gammal och det i sig är anmärkningsvärt. Det är inte många 16-åringar som kan platsa på en lista över de 100 mest inflytelserika i världen. Redan i december förra året kom hon med på Time Magazines lista över den 25 mest inflytelserika tonåringarna. Nu har hon tagit klivet upp bland de stora, tillsammans med bl.a. Donald Trump.

Vad är det då som har gjort henne så inflytelserik? Hon blev känd när hon under 15 dagar i augusti 2018 satt utanför sveriges riksdag med ett plakat som löd "Skolstrejk för klimatet". Sedan dess har hon fått stor uppmärksamhet och även en rad utmärkelser som årets kvinna och liknande.

Fortsätt läs →

Att vara i rörelse

6 Apr 2019

Jag tillhör löpargenerationen. Det är den generation som gillar att motionera genom att springa. Även jag har varit ute på löparrundor, helst i skogen då. En typisk effekt av att springa, för min del, är att jag blir hungrig efter att jag har ansträngt mig. Då ger jag kroppen nya byggstenar för att bygga upp cellerna, inklusive muskelcellerna, och ger kroppen en kompensation för förbrukade kolhydrater. Om man som jag inte vill varken bygga muskler eller öka i vikt är detta en dålig strategi.

Den ideala strategin för mig är att gå raskt. När jag gör det håller jag igång kroppen, får ökad puls och förbrukar lite av mina fettreserver. Efter en halvtimmas promenad eller mer blir jag inte omedelbart hungrig. Effekten blir därför en ordentlig cirkulation i kroppen och viss förbränning. Jag lyckas alltså behålla min vikt samtidigt som jag håller igång hjärta och lungor.

Det här med att gå visar sig också ha andra positiva effekter. Våra kroppar reagerar belönande när vi utför repetitiva och regelbundna muskelrörelser med att frigöra serotonin. Detta sker t.ex. när vi klappar händerna i takt till musiken på en konsert. Detsamma gäller när vi går. När vi går rör sig musklerna regelbundet och rytmiskt på ett sätt som får kroppen att frigöra serotonin.

Fortsätt läs →

Flygskam

4 Mar 2019

År 2017 började svenskar att använda ordet flygskam. I februari 2018 kom det förslag om att införa ordet i det svenska språket. Något som sedan blev verklighet när flygskam blev ett av 2018 års 32 nyord. Nu, några månader in i 2019, börjar ordet få verkan.

Det händer att den normerande medelklassen sluter sig samman och uttrycker sin avsky mot sådant som de själva en gång gjort men numera ser som förkastligt. Att röka är ett exempel. Det är få inom den akademiska medelklassen som röker. De få gånger man stöter på det reagerar man. Röker gör enbart delar av arbetarklassen, om man ska övergeneralisera.

Nu är det skamligt att flyga bara för att man kan. Tendensen är påtaglig och den blir starkare för varje dag. Medelklassen håller på att göra flygande som nöje lika förklastligt som att röka. De som röker förstör inte bara sina egna liv utan även tillvaron för andra. Detsamma gäller dem som flyger. Kanske upplever de att livet får en tillfällig höjdpunkt när de reser till varmare länder eller ger sig ut på äventyr men effekterna av resan drabbar livet på jorden. Njutningen är troligtvis större än att röka och detsamma gäller de negativa effekterna för dem som passivt påverkas.

Fortsätt läs →

Vem ska man tro på?

26 Jan 2019

Det finns flera försök till att bedöma hur duktiga företag är på att arbeta kring hållbarhetsfrågor. Svenska Naturskyddsföreningen delar ut Falken till företag som arbetar hållbart. Vissa företag har lyckats få Svanen-certifiering. För oss kunder är det en bra vägledning. Samtidigt utesluter dessa märkningar den typ av handel som är på frammarsch: näthandel eller e-handel. I det senare fallet kan man lätt bli lurad som kund. Det vore bra med märkning och certifiering även på dessa verksamheter.

En annan vägledning, som det är tänkt, är Sustainable Brand Index. Varje år kommer det ut en rapport som listar de bästa varumärkena i de nordiska länderna. I Sverige finns det en rapport som baseras på konsumenter och en rapport som baseras på företag. Det intressanta är att listorna i dessa två rapporter ser olika ut. Vad beror det på? Först beror det på att konsumenter och företag ser lite olika saker i sina kontakter. För det andra är det uppfattningar om varumärken som ingår i rapporterna och inte det faktiska hållbarhetsarbetet som utförs.

Fortsätt läs →

Hjälp jordens bin och humlor

13 Jan 2019

Det var på tapeten för ungefär tre år sedan att antalet bin och humlor minskar och att många underarter nu är rödlistade för att de är nära att utrotas. Situationen är inte bättre idag än när problemet uppmärksammades och blev en nyhet. Därför tar jag upp ämnet i detta inlägg och avslutar med konkreta tips på åtgärder som var och en av oss kan göra.

Nyckelord för detta inlägg är:

• Biodiversitet
• Monokultur
• Ekosystem

Fortsätt läs →

Ett hållbart liv som småbarnsförälder

6 Jan 2019

När jag var småbarnsförälder, det är nu ett tag sedan, var möjligheterna inte desamma som de är idag. Det var mycket som på ett sätt var enklare men det var också mycket som var svårare. Jag tänker i detta inlägg skriva om vilka möjligheter som erbjuds dagens småbarnsföräldrar.

Det som var lättare förr var framför allt att kunskaperna och medvetenheten hos föräldrar var lägre. Vi kände inte till vad det fanns för problem förbundna med produkter och livsstil på samma sätt som man gör nu. Det gjorde valen enklare samtidigt som det dåliga samvetet inte påverkades lika starkt. Idag vet vi mer och det gör att vi måste tänka oss för när vi gör val. Om vi väljer det billiga eller gör det bekvämt för oss belastar vi oss själva med dåligt samvete. Det är mitt barns välmående det handlar om. Jag vill inte att mitt barn ska må dåligt som en följd av mina val.

En annan sak som var lättare förr var att man inte behövde bry sig om lika mycket vilka märken eller styles på kläder som var inne. Idag har vi ett klädmode för barn som har en stark inverkan på hur vi väljer kläder och märken spelar roll i val av leksaker och inredning. Det gäller att ha koll på de heta klädemärkena och det gäller att ha råd med just detta. Bäst är naturligtvis de märken som är inne och bygger på ett ekologiskt och hälsomässigt tänk.

Fortsätt läs →

Producentansvar och konsumentansvar

22 Dec 2018

När jag läste humanekologi och miljövetenskap för en herrans massa år sedan var det mycket prat om pollutor pays principle. Principen innebär kortfattat att den som bidrar till att sprida miljöskadliga ämnen inklusive växthusgaser får betala en avgift för detta. På den tiden kretsade diskussionen kring om detta var en bra princip eller inte. Idag har denna princip inom EU omsatts i det som kallas producentansvar.

Med producentansvar menas att den som producerar något som antingen är skadligt för miljön eller kan återvinnas ska bidra på ett eller annat sätt att dessa varor tas om hand. I de flesta fall är man producent om man tillverkar en produkt, importerar en produkt till Sverige och om man säljer en produkt på den svenska marknaden. Att vara återförsäljare av produkt tillverkad i annat land och importerad till Sverige av grossist täcks inte av producentansvar. Att ta hand om betyder antingen att produkten ska tas emot av producenten eller att producenten betalar för att någon annan organisation ska ta hand om produkten. Återvinningsstationer och de återvinningssystem som dessa är del av är exempel på annan organisation som man som producent betalar till.

Fortsätt läs →