Blogg

Hållbart mode och dess roll för hållbar livsstil

10 Nov 2024

Modeindustrin har länge varit en symbol för konsumtion och trendcykler, där kläder ofta används som ett sätt att uttrycka status eller tillhörighet. Men i takt med att de miljömässiga och sociala konsekvenserna av massproduktion och snabb konsumtion blivit allt mer uppenbara, har hållbart mode blivit ett hett ämne. Detta är inte bara en fråga om att göra etiska eller miljövänliga val – hållbart mode är en viktig del av en bredare rörelse för hållbar livsstil som omfattar allt från konsumtion och återvinning till social rättvisa och etiska arbetsförhållanden.

I denna artikel kommer vi att utforska vad hållbart mode innebär, varför det är relevant för en hållbar livsstil, och vilka förändringar som måste ske både i industrin och i vår egen konsumtion för att mode ska kunna spela en positiv roll i den globala hållbarhetsagendan.

Vad är hållbart mode?

Hållbart mode handlar om att skapa och konsumera kläder på ett sätt som minimerar miljöpåverkan och säkerställer rättvisa och etiska arbetsförhållanden genom hela produktionskedjan. Begreppet omfattar flera aspekter:

1. Miljövänlig produktion: Kläder ska produceras med hänsyn till både naturen och människorna som jobbar inom industrin. Detta innebär att använda miljövänliga material som ekologisk bomull, återvunna fibrer eller syntetiska alternativ som inte kräver stora mängder resurser eller kemikalier. Det handlar också om att minska avfall, energiförbrukning och utsläpp under hela produktionsprocessen.

2. Lång livslängd och kvalitet: Hållbart mode uppmuntrar till att köpa kläder som är hållbara och tidlösa, snarare än att följa snabba trender som gör att kläder slits ut snabbt och ersätts ofta. Genom att välja kläder av högre kvalitet som kan användas under längre tid, bidrar vi till att minska mängden textilavfall.

3. Återanvändning och återvinning: En viktig del av hållbart mode är att skapa ett cirkulärt system för kläder. Det innebär att när kläder inte längre används, ska de kunna återvinnas eller återanvändas. Detta minskar behovet av att ständigt producera nya kläder, och minskar därmed trycket på naturresurser.

4. Etiska arbetsförhållanden: Hållbart mode innebär också att säkerställa rättvisa arbetsförhållanden för de människor som arbetar inom modeindustrin, från textilfabriker till säljande butikspersonal. Det handlar om att undvika lågavlönade arbeten i farliga arbetsmiljöer och att främja rättvisa löner och arbetsvillkor.

Fortsätt läs →

Vad händer med klimatet och vilka är effekterna?

28 Feb 2022

När det händer så mycket i vår värld i form av pandemi och krig är det lätt att glömma av andra mer omfattande kriser som t.ex. klimatkrisen. Det sker uppdateringar hela tiden om vad som händer och nyligen meddelar IPCC att det på många håll är värre än befarat och att effekterna uppstår tidigare än man trott. Vad är det då som händer? Vilka är effekterna?

En effekt som man inte märker av eftersom skillnaderna är små över kort tid är att många platser i södra Sverige inte längre upplever någon meteorologisk vinter. En meteorologisk vinter är definitionen på vinter när medeltemperaturen understiger noll grader fem dygn i rad. Orter som Göteborg och Malmö har haft både kyla och snö de senaste vintrarna men det har varit ytterst ovanligt att kylan har hållit i sig så länge som fem dygn i rad. Enligt SMHI har dessa platser numera bara tre årstider. Vi går från höst direkt till vår. Detta beror alltså på ökad temperatur som även gör att mer nordliga delar av landet har fått kortare vinter. Oavsett vad man tycker om detta är det ett mätbart tecken på att jorden blir varmare och att det märks av även i Sverige.

De mer extrema efterterna av ökad temperatur är att översvämningar blir vanligare, torka blir vanligare och längre, stormar blir vanligare och kraftigare, värmeböljor blir vanligare och längre samt att skogbränder ökar och blir mer omfattande. Detta i sin tur leder till matbrist, sjukdomar, skador på ekosystemet och skador på bebyggelse och infrastruktur. Det är egentligen ingen del av världen som har skonats av effekterna. Dessa leder inte bara till ekologiska problem och försämrad hälsa utan även till ökade ekonomiska kostnader. I samtliga fall är det mätbart och det är oroande förändringar.

Just nu upplever hälften av jordens befolkning vattenproblem. Det rör sig antingen om för lite vatten som hänger samman med torka eller för mycket vatten som hänger samman med översvämningar och orkaner. Torka leder bl.a. till matbrist och hungersnöd. Översvämningar orsaker skador på byggnader, återmark, vägar samt leder till sjukdomar.

Nu handlar det inte längre enbart om att försöka förhindra klimatförändringarna utan mer akut om att skydda sig mot dem. Det behövs skydd kring kusterna så att markerna inte blir översvämmade. Det bor miljontas människor längs våra havskuser och många av dessa kan tvingas evakueras. Det finns även mycket jordbruksmark nära havet vilket också kommer att bli obrukbar. Skogarna behöver bli stadigare så att de står emot stormar bättre. Det finns ett stort ekologiskt värde och ett stort ekonomiskt värde i våra skogar som riskerar att gå förlorat.

På grund av den ökande temperaturen världen över kommer allt fler att lida av värmestress. Många gör det redan men enligt beräkningar kommer det att vara minst hälften av jordens befolkning vid nästa sekelskifte. Värmestress är så allvarligt att man kan dö. Det gäller både barn och äldre.

Vi kan i dagsläget inte bara ge upp utan vi behöver aktivt göra vad vi kan för att reversera förloppet. Vi behöver minska utsläppen av fossila gaser. Det gör vi bäst genom att resa mindre, äta mer ekologisk, äta mindre kött, konsumera mindre plast och använda energi som är förnyelsebar. Det finns inga andra uppenbara sätt.

För att möta de direkta hoten behöver vi bygga hållbar och på säkra platser, vi behöver tillverka förnyelsebar energi och bygga in det i mindre system som bostäder och bostadsområden. Det är på detta sätt vi behöver vänja oss att leva. Flera lösningar kommer på sikt men det finns redan lösningar idag som gör att vi kan både minska utsläppen och öka säkerheten och hållbarheten för akuta problem.

Att tänka på miljön som företagare

16 Oct 2021

Den främsta orsaken till klimatförändringar har sedan 1800-talet varit människan. Detta på grund av förbränningen av fossila bränslen som kol, olja och gas. Denna förbränning genererar utsläpp av växthusgaser som lägger sig som en filt runt jorden. Filten av växthusgaser fångar upp solens värme och höjer temperaturen.

Energi, industri, transport, byggnader, jordbruk och markanvändning är bland de största områden som släpper ut mest växthusgaser. En klimatförändring betyder inte bara varmare temperatur, eftersom jorden är ett system där allt hänger ihop. Ett exempel på det var när det snöade i Texas, USA.

Vad kan ditt företag göra

Företagets utsläpp från maskiner kan påverka miljön men också genom andra handlingar som lätt glöms bort. Många företag ger produkter till sina kunder eller anställda för att visa uppskattning. Detta kan vara allt från pennor, muggar, Powerbanks eller företagskläder. Det är också ett bra sätt att göra reklam för sitt företag. Tillverkningen av dessa produkter kan ha en stor miljöpåverkan när du, till exempel, anlitar ett externt företag. Att anlita extern aktör kan betyda mindre kontroll över tillverkningen. För att vara säker på att produktionen är miljövänlig är det viktigt att välja rätt material och rätt företag.

Företagskläder och produkter

Ett område som påverkar miljön är modeindustrin. Industrin kan stå för så mycket som 10 % av de globala utsläppen av växthusgaser. Mängder av vatten förbrukas varje år för att producera kläder. Därför är det viktigt när det kommer till företagskläder och andra produkter att välja det mest miljövänliga alternativet. Förutom att välja den mest miljövänliga produkten blir du också som företag en positiv förebild för kunden och de andra du arbetar med. Till exempel kan du ge dina anställda en tygkasse som en miljövänlig gåva. Låter detta intressant för ditt företag kan du läsa mer på Axon Profil.

Växtbaserad livsstil

17 Jul 2021

Det har länge talats om att det är mer hållbar att äta växtbaserad kost än köttbaserad kost alternativt blandkost. Även om det generellt stämmer finns det problem med växtbaserad kost både för klimatet och för hälsan. I detta inlägg ska vi förklara hur det fungerar och hur man kan välja en hållbar växtbaserad livsstil.

Varför väljer man att äta växtbaserat?

Det finns i grunden tre skäl att äta växtbaserat:

• Av miljömässiga skäl
• Av hälsoskäl
• Av etiska skäl

Det är känt att växtbaserad kost kräver mindre energi än köttbaserad kost. I produktionen av råvaran kräver kött inte bara mer energi utan behöver också mer vatten och mer aminosyror. Man kan säga generellt att ett kilo kött kräver tio gånger mer än ett kilo odlad gröda. Den som vill minska miljöbelastningen och minska utsläppen av växthusgaser bör därför minska eller helt ta bort kött i kosten.

Växter (särskilt gröna blad, frukt och bär) innehåller antioxidanter som förhindrar att våra celler i kroppen åldras. De åldras alltid men med vegetarisk kost åldras de långsammare. Det finns även andra fördelar med växtbaserad kost som bidrar till positiva hälsoeffekter. Hälsoeffekterna med växtbaserad kost ska utvecklas mer nedan.

Vissa individer anser att det är orätt att döda för att själv leva. Att döda och slakta djur är därför otänktbart. Vi har inte rätt att döda andra varelser om vi inte måste för att överleva. Alltså väljer dessa individer att äta växtbaserad kost.

Fortsätt läs →

Arbetet utgör en stor del av livsstilen

13 Feb 2021

Många tänker sig säkert att livsstil handlar om hur man klär sig, vad man äter och vad man gör på sin fritid. De definitionfer som finns av livsstil inkluderar betydligt mer än så. I en bred mening handlar det om hur vi väljer att leva våra liv. Alltså är det de aspekterna som man kan påverkar till skillnad från ålder t.ex. I en smalare bemärkelse handlar livsstil om ett identitetsskapande.

Om det är något som förknippas med vår identitet i dagens samhälle så är det vad vi väljer att arbeta med. Arbetet definierar oss som personer i hög utsträckning. Då är det fullt rimligt att tänka på arbetets nära kopplingar till livsstil och inte minst hållbar livsstil.

I detta inlägg ska jag lista några tänkbara sidor av hållbar livsstil inom arbetslivet.

Företagshälsovård

De flesta är anställda inom den privata sektor och där är det viktigt att företaget som har anställda erbjuder olika hälsoundersökningar med jämna mellanrum. Det är dels viktigt för att företaget ska ha friska medarbetare och för att man ska kunna arbeta med förebyggande hälsa. Det är dels viktigt att den anställda har chans att välja det mest hållbara sättet att uppnå en hälsa som gör att man kan arbeta i den omfattning man vill och inte minst med det man vill.

Det ingår i den fysiska hälsa att ta olika prover. Medisera erbjuder hälsokontroller för privatanställda. Ofta genom avtal med företagen. Ett smidigt sätt är att göra en hälsokontroll via blodprov. Då får man snabbt svar på en stor mängd hälosvariabler. Om något provsvar visar låga nivåer, t.ex. på järn, kan man lätt åtgärda det i ett relativt tidigt skede. Hållbarhet i det här fallet är att inte slita på sina depåer. Om man gör slut på sina dipåer av vissa mineraler kan det ta ett tag att bli återställd. Regelbundna test förebygger denna risk.

Även inom den offentliga sektor behövs hälsokontroller av detta slag. Det finns avtal och lösningar för sådana organisationer och anställda också.

Fortsätt läs →

Ökad grad av självhushållning

27 Jun 2020

Under vissa perioder i mitt liv har jag varit mer oberoende av det omgivande samhället än andra perioder. Senast var i slutet av min studietid. Då var det delvis en ekonomisk fråga eftersom studenter sällan har en bra ekonomi. Det vi köpte då, jag och min sambo, var nästan uteslutande miljömärkt. Till och med godiset. Resten kunder vi få ifrån tomten eller skogen.

Självhushållning då betydde samma sak som nu men möjligheterna såg annorlunda ut. Att odla själv, hålla med djur och att få energi ifrån vattenkraft har förekommit i hundratals år. Idag har vi andra resurser men framför allt andra behov.

Vad är självhushållning?

Att vara självförsörjande som hushåll innebär att man är ekonomiskt oberoende, energimässigt oberoende, födomässigt oberoende och i övrigt har de förnödenheter som behövs för att ha ett liv där mer än grundläggande behov tillgodoses. Man förbrukar eller omsätter inte mer än man inom hushållet själv kan producera. Det är extremt få hushåll som innefattar allt detta. Man kan däremot hitta hushåll som till stor del är självförsörjande.

De flesta arbetar inom näringslivet eller i offentlig verksamhet och får på det viset in pengar. För att bli ekonomiskt oberoende bör man antingen ha sparat så mycket att man kan starta ett självhushåll med de pengar man har eller helt enkelt klara sig utan att köpa något alls. Man kan komma ned i att konsumera ett minimum.

Att vara energimässigt oberoende bygger på en mix av att inte förbruka så mycket energi och att inte behöva köpa energi från ett externt energibolag. Om man t.ex. kan få igång solceller, vindkraft eller vattenkraft så kan man efter ett antal år vara energimässigt självförsörjande (och produktionen är då också eknomiskt lönsam). Med en kombination av samtliga tre sätt att producera energi finns det knappast något väder som inte ger energi. När det blåser ger det vindkraft, när det regnar ger det extra vattenkraft och när det är klart väder ger det solenergi.

Tidigare har det varit mycket prat om att skaffa ett litet vindkraftverk. Idag är det framför allt solceller som är i ropet. Idag finns det solceller för alla hushåll oavsett storlek och behov. Utbudet är brett så det gäller att informera sig först.

Fortsätt läs →

Är plastpåsen död?

25 Jun 2020

Den första mars i år lades en extra skatt på plastpåsar. Riksdagen röstade i början på året igenom detta för att plastpåsar har så långtgående negativa effekter på vår miljö.

Alla som är pålästa vet att även papperspåsar och tygpåsar medför en miljöbelastning men dessa beskttas inte. Skälet är att de inte har en så direkt negativa effekter på miljön genom t.ex nedskräpning. Plastpåsar hamnar allt för ofta i naturen och i haven. Där gör de långt mer skada än en papperspåse eller tygpåse kan göra. Dessutom skräpar vi inte ned med tygpåsar på samma sätt.

Min generella hållning är att vi behöver sanera samhället på plast. Jag har skrivit inlägg om flera av konsekvenserna med plast i våra liv och om att ta krafttag för att plastbanta på riktigt. Om skatten inte är nog för att få ner plastkonsumtionen kan jag ge några tips för göra aktiva val.

Regeringens målsättning är att vi ska gå ifrån 100 bärkassar av plast per person och år, som det är nu, till 40 bärkassar av plast per person och år 2025. Det är en relativt stor minskning på några år. En sådan minskning skulle medföra en märkbar skillnad. En första prognos från SVT säger att vi konsumenter redan nu har halverat våra köp av plastkassar.

Alternativen vi hänvisas till är papperspåsar, tygpåsar och tjocka plastpåsar för flergångsbruk. Dessa tre alternativ är bättre än den tunna plastpåsen eftersom inga av dessa slängs i naturen i så hög utsträckning.

Fortsätt läs →

Wildhood foundation

5 Jun 2020

Hon heter Filippa Tarras-Wahlberg och är i skrivande stund 35 år. Om du tycker att efternamnet klingar bekant beror det på att hon är dotter till Björn och Elisabeth Tarras-Wahlberg. Den ena känd inom näringslivet och den andra genom kungahuset. Filippa har dock valt sin helt egna väg.

Efter en tid i Afrika, där hon fick se djurlivet på nära håll och även problemen med tjuvjakt, bestämde hon sig för att 2017 bilda Wildhood Foundation. Wildhood är en insamlingsstiftelse som helt arbetar för att förhindra tjuvjakt i vissa regioner i Afrika.

100 elefanter dödas varje dag

I början på 1900-talet fanns det 10 miljoner elefanter i Afrika. Idag finns det ungefär 400 000 elefanter, enligt Världsnaturfonden, på den afrikanska kontinenten. Minskningen beror på många olika saker men den främsta orsaken är tjuvjakt. När Filippa Tarras-Wahlberg startade sin verksamhet dog i genomsnitt 100 elefanter per dag på grund av tjuvjakt. Idag är den summan nere på 55 per dag men det är fortfarande en hög siffra.

Skälet till jakten är inte att elefanterna är till skada för varken natur eller människor. Det beror inte på att folk behöver mat. Det enda skälet är att delar av elefanten är värdefulla på vissa marknader. Betarna, fötterna och svansen är de mest eftertraktade kroppsdelarna. Om jägarna hinner ta mer, utan att riskera att bli upptäckta, gör de det. Föreställ dig en stor elefant som har fått betarna avsågade, fötterna kapade och svansen avskuren som bara ligger stympad på marken. Det är en sorglig syn.

Fortsätt läs →

Fotosyntes och solenergi

31 May 2020

Nu när det har varit omväxlande regn och sol i slutet på maj märks det att potatisen växer till sig extra bra. Jag kommer på mig själv med att sitta eller stå och titta förundrat på potatisplantorna som om de vore ett underverk. Jag är lika förundrad varje år vid den här tiden.

Fotosyntes

De flesta av oss tar nog tillväxtprocessen av en potatisplanta, eller andra växter med för den delen, för given. Det är väl inte så märkvärdigt. För mig är det väldigt märkvärdigt för jag förstår inte fotosyntesen till fullo och det är inte många som gör det. Jag förstår dock att det är ett mycket sinnrikt system som har uppstått i naturen och som människor gärna vill efterlikna.

Fotosyntesen är den process som gör att solljus omvandlas till kemisk energi. Denna lagrar plantan till senare, t.ex. när det inte finns något solljus, får att hålla sig vid liv. En potatisplanta lagrar delar av den kemiska energin i potatisknölarna. På det här viset har växter länge löst problemet med att ta tillvara solenergi.

I biokemiska termer behövs det vatten och koldioxid tillsammans med solljus för att en planta ska kunna omvandla detta till kolhydrater (druvsocker) och syre. Det krävs alltså vissa förutsättningar för att växter ska kunna ta tillvara solenergin.

Att lagra energi

Detta sker varje vår och sommar, och jag blir lika förundrad varje år. Tänk om vi människor kunde lösa våra försörjningsproblem av energi på samma smarta sätt. Vi, det vill säga människor som är mer insatta och smarta än jag är, har kommit på hur man kan ta tillvara energin i solljuset och lagra den. Man kan t.ex. lagra energi som vätgas eller i batterier.

Med solenergi och vatten kan man med en bränslecell bilda vätgas. Vätgasen kan sedan användas för att skapa elektricitet i bränslecellen eller så kan man använda vätgasen som drivmedel. Det är dock vanligare idag att spara solenergi i batterier. Då kan man använda den när det är mörkt och/eller kallt.

När jag började höra talas om solvärme första gången, så där ett par decennier sedan, insåg man lätt systemets begränsningar. Om det är mycket sol en dag värms vätskan i solpanelen upp och man får värme till senare på dagen när det börjar bli kallt. Lagringstiden blir relativt kort. Det huvudsakliga problemet var att vi i Sverige behöver värmen som bäst när solen lyser som minst, d.v.s. på vintern. Vid samma tid fanns det solceller men verkningsgraden var låg och absolut inget för oss i Sverige, sades det då.

Solceller

Idag kan nästan vem som helst skaffa solceller, genom exempelvis tjänster som SolcellsOfferter. Det finns många återförsäljare och verkningsgraden är relativt hög vilket gör det lönsamt även för oss i Sverige. Samtidigt är det så smart att vi kan lagra en del av den energi som vi producerar på sommaren i batterier så att energi kan användas långt senare.

Tesla, som tillverkar elbilar, erbjuder även stora batterier. För folk som bor i Kalifornien där de har dropp i elnätet ganska ofta är det smidigt att ha ett batteri för hushållsbruk när det blir elavbrott. Den som har solceller och lagrar i batterier behöver heller aldrig oroa sig för elavbrott.

Fortsätt läs →

Snygga upp i trädgården

28 Apr 2020

Har du hört talas om boken Tyst vår av Rachel Carson? I korta ordalag handlar den om hur användandet av bekämpningsmedel ledde till att skadedjur förgiftades och att fåglar åt av dessa och fick i sig gifterna. Det i sin tur ledde till att äggen fåglarna lade hade för sköra skal och fågelungarna dog innan de ens hade kläckts. Titeln på boken syftar på att fågelsången inom några säsonger av bekämpningsmedel på åkrarna tystnade en vår. Detta fick många att reagera och började verka för att bekämpningsmedel skulle fasas ut.

Lärdomen av denna historia är att bekämpningsmedel kan medföra mycket större skada än vi önskar. En annan lärdom är att bekämningsmedel kan finnas kvar i naturen och skapa större problem på lång sikt. Nu är de värsta bekämpningsmedlen förbjudna men det finns vissa bekämpningsmedel kvar som kan ställa till skada. Framför allt har Kemikalieinspektionen fullt upp med att testa nya kemikalier. En stor andel av kemikalierna i produkter på marknaden är ännu okända för Kemikalieinspektionen. Därmed vet vi inte hur skadliga de nya bekämpningsmedlen är.

Det är inte bara i jordbruket man använder skadliga kemikalier. Många gör det också i sin egen trädgård. Istället för att chansa när man ska rengöra och behandla i trädgården är det bra att använda medel som man vet inte ställer till skada. I detta inlägg ger jag några förslag på hur man säkrast kan göra rent poolen, behandla ytor av trä, bli av med ogräns och ett bonustips.

Poolrengöring

Snart är det pool-säsong. Innan man fyller på med vatten vill man ha en ren pool. Även när man har poolen full med vatten blir det smutsigt. Den som har en pool i trädgården vet att vattnet kan bli smuttsigt ganska lätt. Det kommer främst från oss som badar när vi har på oss solkräm, använder tvål eller lämnar efter oss svett och hår.

Ett sätt att hålla vattnet hygieniskt rent är att ha klor i vattnet. Klor är dock ett gift som inte ska användas i större koncentrationer och det ska absolut inte komma ut i naturen eller till reningsverket. Innan man tömmer poolen på vatten ska man därför se till att få bort kloret ur vattnet. Det kan man göra genom att tillsätta natriumsulfit eller natriumtiosulfat. Det går också att få bort kloret genom att låta poolen stå orörd i solljus i fem dagar, varpå kloret lämnar vattnet i gasform. Därefter kan man sprida ut vattnet i närmaste dagvattenbrunn eller sprida ut det på gränsmattan.

Fortsätt läs →

Jobba i trädgården

18 Apr 2020

Vi har varit aktiva i trädgården de senaste veckorna. En inneboende gick loss med min elektriska motorsåg och kapade en del buskar som har sett tråkiga ut de senaste åren. Det ger ett renare intryck.

Altanen av trä behöver oljas så sambon och hennes dotter har turats om att högtryckstvätta först innan oljan ska strykas på. Det är viktigt att träet behandlas för god hållbarhet.

Gräset har vuxit ganska mycket sedan i mars. Vårt robot har sett till att hålla nere längden. Det är ovanligt att gräsmattan är så här grön och fin som den är redan nu i mitten på april.

Odlingarna

Dessvärre har gräset invaderat vårt trädgårdsland. Nästa stora projekt är att förbereda trädgårdslandet för sådd. Vi kommer att behöva vända alla jord i år och ta bort allt invaderande gräs.

Vi fördelar arbetat för att hålla vår trädgård fin. Min främsta uppgift är att förbereda landet och så rotfrukterna. Därefter hjälps vi åt att rensa ogräs och kupa potatisen.

I år ska vi prova olika potatissorter. Minst fyra sorter. Det handlar dels om att få potatis vid olika tidpunkter på sommaren och hösten. Dels handlar det om att testa vilka sorter som fungerar i vår jord. Att köpa det som finns tillgängligt som ibland får styra medör dessvärre att vi får sättpotatis som inte trivs optimalt i den jordblandning vi har i landet.

På tal om jordblandning har vi blandat ut lådan där vi sår morötter med sand. Morötter vill gärna ha sandig jord så vi har försökt uppskatta rätt proportioner. Baserat på den skörd vi fick i fjol var blandningen bra.

Senast första helgen i maj ska vi så i våra land. Innan dess ska allt vara förberett.

Mullbärsbusken

En av de "buskar" som togs bort var mullbärsbusken. Vi tänkte oss att det skulle bli en ganska liten buske. Istället blev det ett litet träd med rötter som troligtvis skulle ge sig på vårt avloppsrör. Därför var det säkrast att ta ned trädet.

Mullbär är annars väldigt goda. Ytterligare ett problem var att skator och andra fåglar satt i trädet och skränade tidigt på morgonen medan de mumsade i sig våra bär. Det blev inte så mycket över till oss att äta och inte blev det någon skön sovmorgon heller. Nu är det problemet förhoppningsvis löst.

Vi har vanligtvis gott om krusbär, hallon, blåbär och vinbär att äta och njuta av. Där trivs inte fåglarna lika bra och buskarna håller sig i rätt storlek.

Hur ser förberedelserna i trädgården ut för dig?

Coronavirus i perspektiv

18 Mar 2020

Det är just nu en massiv bevakning i media, hos vår regering och bland folk i allmänhet kring vad som sker med spridningen av coronaviruset (covid-19). Viruset är något nytt och det är hotfullt. Frågan är om reaktionen är rationell.

När jag går i de affärer jag brukar besöka regelbundet ser jag hur många hyllor står tomma. Affärerna klarar inte av att få in så mycket, av vissa varor, som de säljer. De tomma hyllorna är inte bara ett tecken på att människor bunkrar upp utan signalerar också att det råder en allmän krisberedskap.

Vad är det som triggar en krisberedskap på denna nivå? Det är som om vi inte skulle överleva. Är vi verkligen hotade till den grad.

I skrivande stund har tio coronasmittade personer i Sverige dött. Alla är äldre och nästan alla har andra sjukdomar i grunden. Ofta finns det kopplingar till nedsatt hjärt- och lungkapacitet. Ungefär 1200 är bekräftat smittade men mörkertalet är säkert lika stort. Om det inte är mer än 1200 som är smittade är dödsfrekevensen 8 promille. Om det är dubbelt så många som är smittade blir dödsfrekevensen 4 promille.

I världen totalt är det ungefär 200 000 smittade och knappt 8000 döda. I Kina, förutsatt att deras rapportering är korrekt, går antalet smittade ned för varje dag och dödstalen är relativt få.

Fortsätt läs →

Gröna jeans och cirkulär konsumtion

2 Feb 2020

Vanliga jeans är i normala fall blå. Naturskyddsföreningen ställer i ett inlägg en fråga kring hur gröna dina jeans är. Grönt anspelar på miljövänligt och hållbart. Så, hur hållbara är jeans?

Hållbara plagg?

Hållbarhet handlar dels om att en produkt ska vara producerad av förnyelsebart (eller återvinningsbart) material. Framställningen av materialet ska inte ha en negativ inverkan på det omliggande ekosystemet. Hållbarhet handlar dels om hur länge produkten förblir hel, men framför allt, användbar. Det senare kan hänga ihop med om den är värd att laga flera gånger.

Jeans är gjorda av denim som är ett mycket hållbart tyg. Detta i sig borgar för att plagget ska vara helt och användbart en längre tid än plagg gjorda av mindre slittåliga tyg. Räcker då detta för att kalla jeans ett hållbart plagg? Det hänger på så mycket mer.

Denim är gjort av bomull. Bomull som odlas och behandlas på ett konventionellt sätt är en stor miljöbov. Det är främst användningen av konstgödsel, användningen av bekämpningsmedel och vattenförbrukningen som utgör stora problem. Många större jordbruk och bomullsindustrier förbrukar också mycket olja vilket bl.a. påverkar klimatet.

Denim av ekologisk bomull

Denim gjort av ekologisk bomull har inte krävt något konstgödsel eller några bekämpningsmedel samtidigt som det kräver betydligt mindre vatten. Ett genomsnittligt par jeans gör åt 10 000 liter vatten från bomullsplanta till färdiga byxor. Med ekologisk bomull som bas blir åtgången av vatten 70 procent lägre. Av de ca 3000 liter vatten som behövs för ett par ekologiska jeans är dessutom merparten regnvatten medan konventionellt framställda jeans baseras på konstbevattning som drar energi och påverkar omgivningen mer.

Fortsätt läs →

Gott Nytt År

31 Dec 2019

Jag önskar alla läsare och följare ett Gott Nytt År.

Det här kommer att bli ett bra år för mig och alla andra att ta ytterligare steg emot ett mer hållbart liv.

Jag ser fram emot ett spännande nytt decennium. Hur kommer det att gå globalt och vad kan var och en göra på ett personligt plan? Detta kan historiskt visa sig bli ett avgörande decennium för vår framtid.

Planera vårens grönsaksland

11 Dec 2019

Förra våren var en tung period för mig. Jag hade tagit på mig ett extra chefsuppdrag under perioden november till mars så jag orkade inte engagera mig i några odlingar. Det fick bli min sambo som skötte landet och hon planterade sina favoriter.

Det här året är jag mer pigg och då ska allt bli som vanligt. Trodde jag. Vår trädgårdsbutik har tvingats slå igen. Visserligen har en lokal förmåga försökt rädda det som räddas kunde men utbudet är inte detsamma. Var ska jag nu hitta mina frön och sättpotatis? Jag köper ju bara ekologiskt.

Sättpotatisen kommer jag troligtvis att införskaffa på Coop i närmaste stad. Där brukar de ha minst en sort som är ekologisk. Frön däremot kommer jag att köpa på nätet. Man brukar ju ändå inte lukta och klämma på frön i påse.

I år ska jag köpa mina fröer online från Impecta. De har ett bra utbud av ekologiska fröer. Förutom mina vanliga favoriter som rotselleri, sockerärtor, squash, lök, morot, rödbeta och sallad har jag hittat några spännande nyheter (för mig alltså).

Jag älskar borlottobönor men har aldrig provat att odla egna. Kanske ska vi testa det istället för bondbönor i år. Vad sägs om några gula ubåtar? Det är en tomatsort som heter yellow submarine. Vi brukar odla tomat i hink. Vi tar ett par hinkar med gula tomater till våren.

Jag har aldrig tidigare hört talas om musselsquash. Den ser inte ut som någon squash jag tidigare har skådat. Squash är en av mina favoriter i grönsakslandet för att den ofta är lätt att odla och ger bra skörd. Musselsquashen ska vara lika enkel. Formen är dock en helt annan och färgen är vit. Detta måste jag prova.

Att kunna browsa runt och hitta nya sorter att odla ger inspiration. Det blir till att snart beställa och sedan börja förså tomater mm. I vår växtzon brukar det vara lagom att sätta frön direkt i landet i slutet på april. Det känns nästa jobbigt långt dit. I år har jag verkligen fått energin tillbaka. Nu ska det odlas.

Ett sätt för mig att må bra är att få jobba med odling några timmar i veckan (från april till september). Det kändes inte bra när jag tappade mycket av min odlingstid säsongen som var. Känslan av hållbarhet handlar inte enbart om att odla själv och att det ska vara ekologistk så långt som möjligt. Det handlar minst lika mycket om vad jag gör för att må bra. Att ha en liten odling ger mycket på en gång.

När man skördar från juli och framöver får man dessutom njuta av de goda smakerna. Till sommaren blir det lite extra spännande för då ska jag få prova några nya smaker.

Har du något liknande som gör tillvaron god och hållbar? Kommentera gärna.